Jag kan bara inte gå upp ur sängen
Det är inte det att jag inte vill skriva den här krönikan. Jag kan bara inte gå upp ur sängen. Mina ben fungerar som de ska, ögonen är redan öppna men när min hjärna försöker tala om för min kropp…
Det är inte det att jag inte vill skriva den här krönikan. Jag kan bara inte gå upp ur sängen. Mina ben fungerar som de ska, ögonen är redan öppna men när min hjärna försöker tala om för min kropp…
På Wikipedia står det att en rasist är en person som delar upp mänskligheten i raser och i vissa fall tycker att vissa raser är bättre än andra. Om du frågar en antropolog, alltså en person som studerar människosläktet och…
Jag öppnar dörren till dagiset och min dotter springer in. Jag har satt upp hennes mörka långa hår med en tofs mitt på huvudet, hon har röda tajts, en jeanskjol och en röd topp. Hon är fem år gammal och…
En god vän berättar om en iransk man som flytt till Sverige med sin fru och sina två barn. De har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och hela familjen riskerar fängelse och i värsta fall döden om de…
Du kan åka över hela jorden och träffa inspirerande människor och upplysta gurus. Du kan lägga tusentals timmar och hundratusentals kronor på böcker och kurser i personlig utveckling. Du kan sitta tyst och meditera på en kursgård i tio dagar.…
Vaknar med ett ryck. Mardröm. Regn utanför. Bilen är på verkstan. Jag andas in och tittar på hennes små femåriga ögon. Tanke: stressig morgon. Frukost till henne, kanintajts på. Snabbt ut genom dörren. Hinner inte äta själv. Ringer taxi, ner…
När jag var liten brukade jag smyga in i mina föräldrars sovrum och se på när min mormor bad. Smygandet var inte för att jag trodde att min mormor skulle bli arg om jag kom in utan för att jag…
Det finns inga mejl kvar att svara på och att-göra-listan är avklarad. Mobiltelefonen på flight mode. Det finns inga Facebook-notifikationer. Inga replys på Twitter att svara på. Inga likes på Instagram. Jag har tagit bort alla mina konton på sociala…
Det är måndag morgon och centralstationens betongklädda famn försöker hålla pendlarna i ett stadigt grepp. Människorna suddar förbi med blicken rakt ner i telefonen eller på en punkt bakom mig. De hemlösa står tysta i en vaggande ram runt oss…
Tänk om svenskt kulturliv och media styrs av ett gäng före detta mobboffer. Barn iklädda vuxna köttkostymer som omedvetet vill ge igen. Som varje gång de ser någon som lyckas, är framgångsrik eller bara råkar vara snygg, vill förstöra den…